Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för Luftburen bataljon.Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid Luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för Luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll..

Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen också avsevärt ökad förmåga och volym när det gäller s.k. lätt infanteri och strid till fots.Detta förutsätter, med nuvarande läge som grund, en återtagning av kompetens och förmåga närdet gäller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen är att utifrån försvarsmaktensinriktning mot s.k. lätt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkärnförmåga strid till fots kan sägas utgöra lätt infanteri eller om de är något annat.Studien jämför den utbildning i strid till fots som genomförs vid Luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lätt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sägas varakaraktäristiskt för s.k. lätt infanteri.

Idag använder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlätta ledning på stridsfältet. Några av dessa system är idag utvecklade för internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare, men vad skulle hända i en nationell konflikt mot en högteknologisk motståndare? I denna uppsats utvärderas SLB utifrån ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militära nyttan med systemet.Studien bygger på för och nackdelar med SLB utifrån Försvarsmaktens sex grundläggande förmågor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar är vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motståndare..

Studien omfattar ämnesområdena luftburen försörjning, logistikkoncept, operativ och taktisk logistik. Då försörjning av förband påverkas av insatsens operationsplan, den fysiska miljön och den hotbild som råder, är det en nödvändighet att det logistikkoncept som styr hur understödet genomförs är av en robust och adaptiv karaktär.Syftet med studien är att undersöka vad ett logistikkoncept vinner på att ha luftburen förnödenhetsförsörjning som en ingående parameter samt att undersöka hur Försvarsmaktens marktaktiska förband påverkas av att understödjas av ett sådant koncept.Studiens empiri utgår huvudsakligen från de svenska Försvarsmakts doktriner och dokument vilken kompletteras genom intervjuer samt utländsk stödlitteratur. Analysverktyget utgår ifrån Moshe Kress teori om Operational Logistics. I studien analyseras logistikkoncept som tillämpats vid tre olika insatser.Av studiens analys framgår att ett logistikkoncept svårligen kan vara av robust och adaptiv karaktär om konceptet saknar möjligheten att tillämpa luftburen försörjning som metod. En viktig slutsats är att metoden kan öka understödda förbands förmåga till uthållighet och verkan..

Luftburen försörjning har internationellt varit ett nyckelverktyg för större stater i snart 70 år. Att som militärenhet kunna agera och påverka motståndaren via de platser denne är som svagast och inte har förmåga att se våra lösningar, gör att vi kan skapa överlägsenhet och skapa taktiska fördelar. All militär verksamhet är i behov av förnödenheter och ett logistiskt stöd. För att detta stöd skall kunna nå enheter långt borta under svåra förhållanden, måste organisationen skapa förutsättningar till handlingsfrihet. I omvärlden har metoden luftburen försörjning varit en självklar del i det flexibla och föränderliga stridsrummets logistiska stöd.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

Försvarsmakten genomgår, sedan snart tio år tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmåga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, främst vid internationella insatser. Författaren ställer sig dock frågan hur den taktiska luftburna transporten är tänkt att användas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen är således att utifrån Försvarsmaktens doktriner, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida användbara försvaret vid nationella insatser är att anse som kritisk.För att svara på syftet analyseras hur det användbara försvaret är tänkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka målsättningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmåga ser ut i dagsläget. Författaren använder sig sedan av de teorier som hämtats från doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut.

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Den mekaniserade bataljonens främsta sensor att samla in underlag till underrättelsesektionen är spaningsplutonen. Spaningsplutonen på mekbataljon har bytt organisation över åren och gått från att vara ett terrängbils eller bandvagnsburet förband till sin nuvarande form med stridsfordon 90. Men har förbandet använts på rätt sätt sedan det tillfördes stridsfordon? Hur bör framtidens chefer nyttja plutonen för att maximera effekten?Arbetet baseras på de reglementen som finns idag samt intervjuer med personal tillhörande spaningsplutonerna och bataljonsstaber. Utöver det kommer en jämförelse med US Army Armored Cavalry göras..